Luras icke av rubriken. Jag är inte där än. Men snart. Förhoppningsvis. Det lär ju märkas när, i alla fall.

Jag fick en fråga (anonym dessvärre, alltid roligare med namn ju) om varför jag slutat skriva. Jag fick bara en inte-sugen-på-bloggen-period. Men eftersom någon ändå engagerat sig med att fråga, så fick jag en liten längtan efter att skriva av mig igen. Så jag tänkte väl försöka skriva lite då och då. Mest för min skull.

Vill tipsa om en underbar låt. Många har säkert hört den redan. Förstörts på radion, skulle jag tro. Men jag lyssnar tyvärr inte på radio så ofta, så för mig är den oförstörd och vacker.

Puss, till nästa gång!