Snart åker vi. Det ska bli så jävla roligt. Jag har fortfarande inte förstått det. Vi tre. London. Underbart.

Jag saknar min Linus. Otroligt mycket. Han är sjuk. Det gör lite ont i mig. Jag kan inte fatta att jag fortfarande är så sjukt kär i honom. Jag menar, man tror ju att det där pirriga och underbara ska försvinna efter ett tag, men inte alls. 2,5 år av lycka. Helt otroligt. Så fantastiskt.

Så baby, när du läser detta, bli frisk nu. Jag vill få mysa!

Hej!