Om ungefär en timme firar jag och babe 2 år. Helt sjukt vad snabbt allt går. Ändå minns man allt som om det vore igår; Allt som hänt under åren, alla man träffat och alla man sagt hejdå till. Allt bara susar förbi, känns det som. Det är bara att försöka hålla fast i de som betyder något. Och ibland funkar inte ens det. Man förlorar ändå.

Jag är glad över de som finns i mitt liv. Alla som förgyller det på sina egna små eller stora sätt. De som finns nära, och de som finns långt bort. De man träffar varje dag, och de man aldrig träffat. Alla som på något sätt ger en något, något man vill ha kvar. Vissa betyder nog mer än vad de tror. Man kanske borde berätta det för dom oftare. Ett försenat nyårslöfte, ey?

- - -

Jag är sjuk. KUL. NEJ. Ska vara hemma imorgon med. På onsdag måste jag gå. Har bara 2 lektioner innan inlämning av Projektarbetet. Läskigt.

Nu ska jag nog mysa lite med Linus.
Hej