En tjej, (?) tror jag, bad mig ge min åsikt angående otrohet. Kul med sådana kommentarer, tycker jag. Mer sånt!

Jag tycker att otrohet är ett väldigt svårt ämne. Det är inte alltid lätt att vara antingen för eller emot, som om det vore helt svart eller vitt. Däremot anser jag personligen att otrohet är väldigt fel och jag skulle aldrig acceptera det.

Allt är individuellt, vilket också gäller otrohet. Därför är otrohet för mig, kanske inte samma för dig. Otrohet är ju att "gå så pass långt" med en annan människa, att ens partner inte längre känner sig tillfreds. Smart vore dock om man, i ett förhållande, vet vad som är otrohet för den andre.

Jag tycker aldrig att otrohet är okej. Det finns inga omständigheter som rättfärdigar otrohet. Om du inte trivs, gör slut. Om du känner dig mer och mer attraherad av andra, ta en paus / gör ett uppehåll och ta lite egen-tid. Man behöver inte vara otrogen mot sin partner. Om man har ett öppet och ärligt förhållande kan man prata om att man känner sig dragen till andra och att man längtar efter att vara singel. Att gå bakom ryggen på sin partner är inte bara elakt, det är dessutom att kränka och förnedra den andre. Vem har rätten att förlöjliga ett förhållande på det viset? Man vet att otrohet är fel. Om man verkligen älskar en annan människa och är helt och hållet lycklig, är man inte otrogen. Det är ju då man känner att någonting inte känns 100% och att någonting saknas, som risken finns för att man ska vara otrogen. Om man är otrogen kanske man måste ta sig en funderare på vad det är som saknas i sitt förhållande. Vissa kommer ju faktiskt över en otrohet. Vissa par tycker inte att lite hångel eller tafsande, är någon stor grej. Vissa tycker att blickar och kramar är otrohet. Som jag sa, allt är individuellt. 

Otrohet behöver inte ens vara samma sak för personerna i ett förhållande. Otrohet för mig, behöver exempelvis inte vara otrohet för Linus, och tvärtom. Ibland handlar det om vilken person man blev kär i och ihop med. Blir man ihop med en flörtig tjej med massa killkompisar, kanske man får ta att tjejen kramar sina killkompisar och umgås med dom ensamma. Tjejen kanske pussar sina killkompisar på kinden, utan att det betyder någonting. Killen däremot kanske inte har några tjejkompisar över huvudtaget. Han kanske aldrig ens kramar tjejer som är bekanta med honom. Han kanske aldrig tittar på tjejer på "det" viset. I det fallet är ju otrohet inte samma sak för killen som för tjejen, enligt mig. För mig handlar otrohet mer om ett förändrat beteende, en förändrad känsla hos en själv eller hos den andre. Att pojkvännen plötsligt börja umgås med massa tjejer, kramas, pussas på kinder och umgås, kanske känns som otrohet för flickvännen, även fast hon själv umgås med killkompisarna på "samma vis".

Otrohet är alltså väldigt individuellt. Jag vet inte om det finns ett Rätt och ett Fel. Om jag var tvungen att välja sida är jag självklart MOT otrohet. Det är väl nästan alla. Däremot är det inte alltid lika lätt att bestämma vad som är att "gå över gränsen" i ett förhållande. Man måste inse att man kan attraheras av andra och tycka att andra ser bra ut, även om man älskar sin partner. Man måste alltså tillsammans komma överens om vad som är otrohet för varandra.

En annan sak man kan diskutera är ju varför det än idag står i lagen att man ska vara trogen sin partner. Folk är otrogna dagligen. Inga straff ges. Varför tar man inte bort den meningen ur lagboken?


Bilden är lånad från blondinbella.se